Rapport; Triathlon 8/8

Jag gissar på att denna rapporten kommer vara lika rolig för mig att skriva, som den är för er att läsa. För oj vad kul det var igår, och oj vad det gick bättre än förväntat. Vi börjar från början;

Tidig och pirrig morgon. Rejäl frukost och alla grejer i sin ordning. Känslan i kroppen är grym, och därför blir det nästan ännu mer pirrigt. Jag och Jonatan nästintill hetsar varandra för att vi är så förväntansfulla båda två.
Vi åker till växlingsområdet i Elfdalen där vi lämnar löparskorna i våra fållor och möter upp våra kompisar som också ska tävla, innan vi åker vidare till badet i Perstorp där vi ska simma. Allt är i sin ordning och vi gör oss redo för att starta.

Simningen: Vi simmar åtta pers per bana och jag hamnar i en riktigt snabb grupp. Det visar sig vara rätt bra för mig, för jag kan simma sist och behöver inte stressa med att simma om folk. Det är lättare att bli omsimmad än att behöva simma om någon. Jag tar det lugnt, och det går riktigt bra. Jag crawlar konstant i 500m utan ett enda avbrott och det har jag aldrig lyckats med tidigare. Det går visserligen rätt långsamt, men jag kan inte simma fortare i vilket fall som helst. Jag har bara en växel, och min teknik är ett jäkla hemmabygge, men min andning funkade perfekt och jag fick ett jäkla flow. (I höst vill jag gå en crawlkurs, för här finns det utvecklingspotential 😀 )
Min tid: 11.36 (Förra årets tid: 12.19)

Cyklingen: Cykelsträckan är annorlunda mot förra året, och den är nerkortad från 31km till 21. Skitbra för min del. Väderförhållande är helt perfekta med i princip vindstilla och mulet. Efter simningen där jag gjort allt så bra jag bara kan är självförtroendet med mig och det bara maler positiva tankar i skallen. Benen är pigga och pannbenet känns vasst. Nu kör vi! Jag har ingen aning om hur många tjejer jag har bakom mig eller framför mig. Cyklar om en tjej och några killar, och blir omcyklad av många supersnabba killar också. Jag öser på och hittar ett bra flow även här. Känner mig hur stark som helst. Snittar över 30km/h på sträckan och kommer in på ca 40 minuter. Hur gick det ens till? Av 21 startande tjejer var jag snabbare än 14st på cyklingen. Jag tackar nog Linas supercykel!
Förra årets sträcka som var en mil längre gick på 1.14. Jag anar en förbättring..
Min tid: 44.03 (de 4 extra minuterna är inklusive båda växlingarna)

– En glad cyklist! Men visst blir man glad av snälla föräldrar som hejar och hjälper till?

– Jonatan i mitten 😀

Löpningen: Jag pinnar iväg efter växlingen på förvånansvärt pigga ben. Att springa efter cyklingen känns inte alls sådär konstigt längre. Inte konstigare än att springa de sista kilometerna på ett långpass liksom. Banan vi springer är fyra varv (6,5 km) där mer än halva varvet består av motionsslinga i skogen med några tuffa backar även för den löpstarke, och halva sträckan är cykelbana på asfalt. Jag tar det lugnt och låter kroppen hitta sitt tempo. De två första varven känns kroppen stark och pigg, men tredje och fjärde varvet blir det såklart tuffare. Jag går ca 50m i den värsta backen på alla varven för det känns som att jag sparar in mycket kraft och energi då. Pulsen skenar inte iväg och jag hinner förekomma den värsta mjölksyran. Förutom i backarna springer jag mest och ler, för allt känns så sjukt bra. Massor av folk står och hejar, och de flesta är inga främlingar utan är vänner och bekanta. Det gör allt ännu lite roligare. Jag tänker på förra årets löpning som var hemsk på alla sätt och vis. Fyra varv kändes som ett marathon då. Nu känns fyra varv väldigt rimligt, och bara kul.
Min tid: 38.51 (Förra årets tid: 47.05)

Jag springer i mål på 1:34:30 och kommer på elfte plats av 21 startande. 10 grymma tjejer framför mig och 10 grymma tjejer bakom mig. Både tiderna och känslan är så långt ifrån förra årets lopp som det bara kan vara. Denna gången var det kul hela tiden. Så kul att det inte ens hann bli dödsjobbigt en enda gång. Jag gjorde allt så bra jag kunde och hade kul under tiden. Jag tror att jag får tacka mina långpass för mycket av denna känsla – de har verkligen gjort nytta. Jag har lärt mig att vara lugn och lyssna på kroppen, och då blir allt så mycket roligare. Till nästa år kommer jag kunna vara ännu snabbare dessutom, med lite mer simträning, cykeltimmar och ännu mer löpstyrka. Det fina med att vara nybörjare är ju att det finns så stor utvecklingspotential. Det är ju kul att kapa sina gamla tider med flera minuter liksom 😀

Och Jonatan då? Ja, han är ju helbra och kom 12;a av 40st med grymma tider på både cykel och löpning. Tänk om vi lär oss simma som fiskar bara.. 😉

Annonser

12 reaktioner till “Rapport; Triathlon 8/8

  1. Så härligt att se ditt leende på alla bilder! Grymt bra presterat och jag är glad för din skull att du fick med dig en riktigt positiv känsla för det förtjänar du verkligen efter all träning! Ledsen att jag inte kunde komma att titta men det verkar som att det kommer fler chanser att få heja på dig😍

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.