500 tunga och fem snabba

Gårdagskvällen var härlig! Jag och min kompis Lina var flitiga i gymmet här hemma och tog oss igenom ett 500pass tillsammans. Det är väl tur att det finns en så bra träningskompis som Lina, för själv hade jag aldrig tagit mig igenom pass som dessa. Ett 500pass innebär att man gör fem olika övningar, med hundra repetitioner av varje övning. Upplägget är att man kör 40-30-20-10 reps, så för varje varv känns det lite lättare mentalt. Vi körde marklyft, knäböj, chins, armhävningar och utfall med indianhopp. Ja, chinsen var såklart assisterade av gummiband, och på slutet var jag så kraftlös att jag fick hoppa upp och göra något halvhjärtat försök att bromsa mig på vägen ner. Gick sådär. Men den första halvan av passet så gick chansen riktigt fint ändå. Jag ska bli stark denna höst, det sa jag va? 😉

I förmiddags gav jag mig ut för att känna på löparbenen. Dom kändes ju så grymma i helgen, och jag var nyfiken på om kroppen kunde bjuda på en repris. Och jo, det kunde den ju till en början. Men sen blev det jobbigt, och jag pressade på hejvilt (för mycket!). Fem kilometer med blodsmak och dålig taktik är väl inte jättetrevligt. Jag hade ingen fast plan på syftet med passet. Jag skulle ”bara ut och kuta fort i fem kilometer”. Dessa pass brukar aldrig ge någon härlig eftersmak, och jag trodde att jag slutat med detta, men tydligen inte.. Vissa vill kanske påstå att detta bygger pannben, men för mig ger det inget annat än ett naggat självförtroende och en tråkig känsla efteråt. Jag gick ut för hårt, det blev jobbigt för tidigt, och känslan gentemot tiderna rimmar dåligt. Snittet blev 5:08, med otroligt jämna kilometertider (5.06, 5.05, 5.08, 5.08 & 5.13)
Jag tycker att jag lyckats ganska bra med min löpträning det senaste året. Jag har haft en plan, även för spontana pass, jag har byggt självförtroende och haft tålamod med tempot. Dagens pass var utan plan, med för höga förväntningar och för lite ödmjukhet. Det säger ju sig själv att det inte ger någon härlig känsla, även om tempot var riktigt bra för att vara mig. Löpning alltså – det finns inga genvägar!

På lördag går Lergöksloppet i Ängelholm där jag tänkt springa just fem kilometer, men jag har inte bestämt mig om jag ska springa eller stanna hemma och baka äppelpaj, typ. Får fundera lite!

Annonser

4 reaktioner till “500 tunga och fem snabba

  1. Haha, äppelpaj lät ju inte fel. För min del blir det nog precis så, då post-maraton-förkylningen slog till idag 😦 Men det kanske är bra så jag inte går ut och sliter på mina slitna ben. Det är ju så svårt att hålla sig borta från löpskorna när man är pigg och glad!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.