Traditionsenligt Valborgslångpass

Traditioner är till för att hållas. Därför sprang vi långpass idag, både jag och Jonatan. Det har vi gjort sedan vi träffades. Till en början cyklade jag när han sprang, men nu är jag inte sämre själv utan springer jag också.

Idag lyckades jag med bedriften att springa 18km utan att stanna för gångpaus en endaste gång. Vad jag kan minnas har det aldrig hänt förr. 15km har jag sprungit utan att gå, men nu håller jag alltså ut i 18km. Det känns som en vinst. Fast det största vinsten, det är att kroppen höll hela vägen. Det gör mig helt pirrig. Min kropp pallar alltså 18km, efter eviga timmar med rehab, sprucken fot, gnällig vadmuskel och kinkig höft. Nu är det bara en fot framför den andra och inte så mycket mer än så.

Rundan idag gick rätt långsamt. Jag liksom tassade framåt. Men tiden är totalt oviktig just nu. Att kroppen håller är egentligen det enda som spelar någon roll. Tiderna får komma sen. Pressa tiden kan jag göra på 5km istället 😉

Ha en trevlig Valborg allihop! Själv drar jag på mina nyinköpta jeans och åker först på kalas och sedan grillfest hos våra grannar/vänner. Kommer smygnjuta (och oja mig över en lite öm kropp) hela dan av tanken på att jag joggade konstant i 18km idag. Wihoo!

 

Annonser

13 reaktioner till “Traditionsenligt Valborgslångpass

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.