Intervaller utan syre

Jag är ganska mycket nybörjare på det här med pollenallergi. Det har kommit smygandes de senaste åren, och nu har det nog blommat ut ordentligt. Vilket såklart suger. Den där allergin grusade mina tuffa intervaller igår och det var ju inte så kul. Jag visste att det skulle bli tufft, och det var faktiskt något som jag också gick igång på. Men jag vet också att passet blev tufft av fel anledning. Kroppen kan så mycket bättre än vad den fick visa igår.

Såhär; De två första intervallerna var totalt 4km. 2km följt av 2km. Det är så pass långt att jag knappt kan kalla det för intervall. Jag ville i alla fall inte gå ut för hårt, och när jag redan på uppvärmningen kände att det gick tungt att andas ville jag inte trycka på. Mantrat blev ”distansfart men med lite hetsigare ben”. Förutom den rejält tunga andningen kändes det helt okej. Jag hade väldigt jämt tempo och snittade 5.12 på båda intervallerna.

Vilan emellan drog jag över lite på. Istället för 1 minuts vila (galet kort ju!) blev det någonstans mellan 90-120 sek. När det var dags för första 1500m började jag känna mig riktigt trött. Löpsteget var igångkickat men andningen kändes åt helsike. Kände mig nästan yr och lätt illamående och bestämde mig för att helt ta bort nästkommande 1500m och förkorta passet. Under intervaller brukar ju alltid sådana tankar komma, att man vill göra färre intervaller och sluta tidigare. Jag brukar nästan alltid hålla min plan, men eftersom det var pollen som ställde till det, så kändes det ändå okej. Det var inte för att jag var lat av mig. Det kändes bara inte okej att plåga kroppen totalt under de omständigheterna. Så jag krigade mig framåt. Efter 1500m tog jag en lite längre gångvila och hoppade sedan på 1000m x 2 och sen 500m x 2. Tiderna blev ju inte alls vad jag hade hoppats på, men vill ni glo på siffror så gör ni det här.

Känslan i kroppen var inte alls bra. De första 2-300m på intervallerna kändes okej, men sen var det som att luften tog slut. Även om benen ville springa på så gick det knappt. Väldigt frustrerande!

När jag var klar hade jag en bit kvar hemåt som jag bara tänkte jogga lätt eller gå på. Jag var så jäkla trött att jag bara ville bli buren hem av valfri person. Alternativt skjutsad i bil. Givetvis hade jag också motvinden från helvetet rakt på mig. Fast jag orkade inte skrika åt den denna gång, som annars inte är helt ovanligt..

Framöver önskar jag regn varje natt. Eller att jag blir immun mot pollenskitet. Då jäklar!

Annonser

4 thoughts on “Intervaller utan syre

  1. Fy sjutton, så jobbigt det måste vara! Jag är själv så tacksam att jag inte har allergi (ännu?) och lider med alla som redan drabbats.

    Gilla

  2. Pingback: Intervalltips! |

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.