Varvet, varvet, varvet..

Det är visserligen bara måndag, men jag är redan peppad på att få packa ihop mina grejer och styra bilen mot Göteborg på fredag. Vad är det egentligen som är så speciellt med detta loppet?

Det blir mitt fjärde år i rad som jag startar, och jag kan blicka tillbaka på tre ganska olika Göteborgsvarv. Debuten var smärtsam och fruktansvärd (rapport från 2015), andra året var förväntningarna otroligt låga men jag fick uppleva den mest otroliga runners high jag någonsin varit med om (rapport från 2016), och förra året hade jag lite högre krav på mig själv och lyckades inte riktigt hålla ihop det hela vägen och gick i mål på dödströtta ben (rapport 2017)

Jag har sänkt sluttiden för varje år (2.11- 1.59 – 1.52) och på lördag vill jag ju hemskt gärna varvet-persa igen för att inte förstöra statistiken..
Samtidigt vill jag såklart ha rimliga mål på mig själv och loppet. Även om det känns som att pollenallergin lugnat ner sig den senaste veckan, så vill jag ändå ha i åtanke att löpningen känts ganska bedrövlig den senaste månaden. Det är ett tag sedan jag sprang långpass, och uthålligheten i ganska tufft distanstempo är inte riktigt där än. Men samtidigt; när nummerlappen väl sitter på bröstet, man high five;ar med massa ungar, springer gemensamt med tusentals andra och känner energin från musiken och människorna runt banan, ja då brukar i alla fall jag orka så mycket mer än vad man först kan tro..

– Förra året fina varvet-bränna + pappmuggsstänk på benen!

Annonser

11 thoughts on “Varvet, varvet, varvet..

  1. Så skönt att komma dit på fredag. Jag åker inte upp förrän på lördag och oroar mig mest över hur jag ska hinna shoppa på mässan och lyckas åka lokaltrafik till starten utan att hamna i Kållered. Att jag ska springa en halvmara kommer jag nog inte förstå förrän någonstans i en alltför lång bakamajakö som inte hinns med…

    Gilla

    1. Det hade jag också varit orolig för 😬 Jag är sämst på sånt där och blir alltid uppstressad. Men fint att det ger perspektiv på löpningen i alla fall 😅 och du får skippa bajamajan och ta en buske istället 😉😂

      Gilla

  2. Eller hur, man får så mycket extraenergi av att vara på lopp. Även om man upplever att man egentligen är i rätt kass form så kan benen plötsligt trippa fram hur lätt som helst bara för att det finns publik och andra löpare runt omkring. Lycka till på varvet!

    Gilla

  3. Heja heja dig!! Lopp ger ju en massa energi och med ditt pannben och fina grundtempo så ser jag ingen anledning till att ett pers skulle vara omöjligt 🙂
    Jag önskar SÅ att jag också fick stå där på startlinjen men efter ett år av rehab är jag inte där ännu. Nästa år hoppas (och tror) jag dock starkt på att jag ska vara springduglig när det är dags för varvet!!

    Gilla

    1. Åh tack Johanna 🤗🤗💜
      Jag håller alla mina tummar för din fot, och jag är övertygad om att du kommer bli springduglig och mer därtill snart igen. Med ditt tålamod och din kunskap kommer du tillbaka på rätt vis. Precis som du gjorde efter graviditeten! 💪🏻😘

      Gilla

  4. Hoppas att det gick bra! Har sprungit Varvet en gång och det var absolut ett var det roligaste loppen jag varit med i. Folkfest!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.