Rapport från löpareländet!

Hejhejhallå!

Varför skriver jag inte på bloggen?
Jo, för att det är skittråkigt att skriva om ett löparliv som går åt skogen pga en så tråkig sak som andningsbesvär/allergi/astma eller vad fan det nu kan vara som bråkar med mig.

Sedan i april någon gång har löpningen inte alls gått som jag har tänkt mig. Allting har bara blivit sämre sedan dess, trots ihärdiga försök till att både förbättra och upprätthålla någon slags form. Kroppen i sig känns bra. Mina gamla besvär med höften och ryggen verkar hålla sig borta helt. Efter 3 års rehab har jag nu inte ont någonstans (applåd?) men då får jag istället en hals som inte kan ta rejäla andetag och syresätta kroppen i högre tempo än 5.30…

Jag har försökt vara detektiv och förstå mig på vad tusan det är som strular. Det känns ju som allergi, eftersom allting blev märkbart sämre av att sluta med allergitabletterna. Så jag knaprar på för jag vågar inget annat. Jag har också försökt få hjälp på vårdcentralen som sa att jag kanske kunde få en tid i november om jag ville göra en utredning för allergi, för det var inget som dem prioriterade (fick jag däremot en förkylning eller annan sjuka var jag välkommen att boka tid för det..Mmm fuck you..)
Jag funderar på om det kan vara någon form av astma, för det är precis så det känns. Jag får ju ingen luft när jag springer, och det fungerar mycket bättre att andas när jag kör inomhus på löpbandet.

Och samtidigt, så tror jag att jag bara inbillar mig allting. Överdriver, tolkar fel, bara är dåligt tränad. Tills jag är ute på en ny springtur och knappt kan ta mig hemåt efter två intervaller i lite högre tempo än vanligt. (och nu snackar vi inte 4-minuters tempo utan mitt gamla halvmara-tempo på strax över 5min/km.)

Så jag är jättebitter.
Jätteledsen.
Jättefrustrerad.

Och jag har lagt ner alla tankar, drömmar och planer på denna sommarens löpträning.
Det kommer inte bli milen på 45min eller halvmaran på 1.45
Jag ska nog bara vara nöjd om jag kan lulla runt i 5.30-tempo utan att halvdö. Och på något vis känns det bara så himla meningslöst? Jag vet ju att det inte är meningslöst, för det finns tusen andra scenario som skulle kunna vara värre.

Men just nu hjälper det inte att tänka så. Det kanske känns bättre om ett tag, men just nu känns allt bara åt skogen.

Som grädde på moset åkte jag på en förkylning på vår semester i Norge, som nu hållit i sig en vecka. Där uppe hade jag tänkt springa kravlösa rundor i fantastisk natur och bara tänka bort alla snabba pass och njuta av annat. Det blev EN springtur, sen kom halsontet från helvetet. Kuuuuuul :))))))))

Så, så ligger läget till. Inget kul att blogga om eftersom jag bara är bitter och sur. Inga roliga pass att skriva om för det är inte roligt att få andnöd på vart och vartannat pass, och inte veta anledningen till det. Och det är såklart inte roligt att känna sig sämst i världen.

Men hörreni! Har ni några erfarenheter av astma eller andra tankar om detta så är jag jättetacksam om ni skriver. Jag har bokat en tid hos en privat öron-näsa-hals-läkare i september, men jag vågar ändå inte hoppas för mycket. Då ska jag i alla fall få veta om/vad det är för allergi. Det kan ju vara en bra start i alla fall..

 

Annonser

6 reaktioner till “Rapport från löpareländet!

  1. Nej, så tråkigt att det inte blir bättre!! ☹️ Har tyvärr inga tips på det här med allergi/astma pga ingen erfarenhet. Försök spring kravlöst och på ett sätt som känns okej för kroppen så att du ändå kan ha en skön känsla och inte tappar känslan för löpningen. Det är skit när det inte går som man vill, men viktigt att inte låta det förstöra det positiva löpningen innebär för dig också… 😊
    Stor KRAM ❤️❤️

    Gilla

    1. Jag har fått hålla igång med styrketräning och promenader 🤗 Så tråkigt att jag med största sannolikhet missar halvmaran i hbg 😥 Hade verkligen sett fram emot att få stå på startlinjen där med dig!
      Hoppas din träning flyter på Emelie, det är du värd ❤️ Kram!

      Gilla

  2. Har du nån astmamedicin? Kortison? Luftrörsvidgande? Tar du isåfall det regelbundet? Det borde du göra, i alla fall ta luftrörsvidgande innan du ska springa.Du kanske har gjort det, hjälpte det i så fall? Här du några besvär övrig tid när du inte springer?
    Hälsningar Anita, astmasköterska 😉

    Gilla

    1. Fantastiskt att jag har en astma-sjuksköterska som läser här!! 🤗
      Jag har bara fått Buventol nu tills det är dags för utredningen (nu på måndag). Men har mest bara mått illa av det så har knappt tagit något. Tycker heller inte det hjälpt alls inför löpning så jag har faktiskt skippat det. Nu har jag inte sprungit alls på två veckor för både sjuksköterskan (bara pratat över telefon) och jag tyckte det var både dumt och meningslöst. När det varit som värst har det känts tungt att andas dygnet runt, men nu när jag inte sprungit alls har det varit lite mildare.
      Ska alltså på utredning nu på måndag vilket känns superskönt! Har ju gått alldeles för länge med detta och hela tiden tänkt att det ska vända och ge sig av sig själv..

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.