Listor

Fredagslista!

Listan är stulen från Emma!

Dagens outfit: Det är sommarvarmt och jag är ledig vilket innebär så lite och lätta kläder som möjligt. En sval t-shirt och shortsen som jag lever i här hemma.

Dagens magpirr: Änglamilen imorgon! Jag önskar att jag vaknar upp med pigga ben, stora lungor, hårt pannben och glada tankar.

– Änglamilen 2014

Dagens träning: Förhoppningsvis tar jag mig samman och kör lite rehab. Jobbar igång den där djupa psoas-muskeln och ett gäng muskler i bålen och mjukar upp med rotationer. Småsaker som kan göra stor skillnad inför imorgon!

Dagen jobb: Nä idag är jag bara ledig! Även om det kan kännas som ett jäkla jobb att sopa av all äcklig pollen som lagt sig på trädäcket..

Dagens middagsplaner: Ikväll åker vi ut till mina föräldrar och blir bjudna på hemmalagade langos. Jag svänger ihop rabarberpaj och tar med den ut!

Kvällsplan: Förutom att äta och åka till mina föräldrar tänker jag ägna mig åt någon slags mental uppladdning. Tänka igenom vad jag förväntar mig av mig själv på morgondagens lopp osv. För mig är den delen lika viktig som själva springandet.

Saknad: Igår var vi iväg på 3-års test med vår häst Arvid, och jag kom på mig själv att sakna hästvärlden lite grann. Inte så mycket att jag gör några drastiska förändringar och börjar rida igen, men bara ett litet sting av saknad av en tid som varit så omfattande. Hästarna var ju verkligen allt förut.

Tacksamhet: Att kroppen och livet är i så fin form. Att sommaren kom till slut. Och att vi har så himla mycket roligt framför oss!

Annonser

Torsdagstankar

Högt och lågt. Löpning och icke-löpning. Löparlivet och det andra livet. Lösryckta tankar en torsdag alltså:

  • Startgrupperna för Göteborgsvarvet har kommit ut och jag hamnade i grupp 12 detta år. Egentligen är det ju skit i vilket, men ju tidigare start ju mer tid har jag till återhämtning (läs frossa, eventuella spyor, skrikduschar pga skavsår osv) innan vi på kvällen drar till ett bra hamburgerhak och njuter av 21,1km i benen.
  • Vi är i full gång med planering av vårt bröllop i augusti. Det har gått så himla smidigt med allt hittills, och det har varit och är så himla kul. Inbjudningskorten har nu landat i brevlådorna hos gästerna och om några veckor så får jag hämta ut min utprovade klänning. iiiih!
  • Glöm det där jag sa om allergitabletterna förresten. Dem gör mig trött och konstig. Funderar på att skita i att ta dem nu några dagar framöver och se vad som händer. Hellre snuvig än överjävligt trött..
  • Anna skrev ett intressant inlägg om att jobba med träning vs inte jobba med träning. Jag kände igen mig mycket i hennes resonemang. Det är något jag funderar mycket på men aldrig skriver om. Kanske ska göra ett undantag?
  • Idag tänker jag ge mig ut i skogen och köra lite löpskolning och stegringslopp. Röra på benen och känna på känslan inför helgen. Knata ett par små kilometer i lagom tempo. Och i huvudet spika kvällens upplägg för Löpargruppen!

Vad har ni för torsdagstankar?


– På tal om bröllopsklänning liksom!

Vårtecken

April betyder äntligen vår och de senaste dagarna har jag fått några tecken som bekräftar det hela!

  • Instagram bombas av folk som springer säsongens första lopp. Nästan inget gör mig så peppig som det. Snart är det min tur också!
  • Pollenchocken! Alltså, det verkar som att det blir värre för mig för varje år som går. Plötsligt fattar jag varför jag varit och är så förbaskat trött hela tiden. Har nu beställt hem eventuellt bästa knarket för att lindra skiten.
  • Ömma sittben efter årets första cykelrundor. Igår var vi ute och hojade, jag och Jonatan. Han hetsade mig till att köra i typ 48km/h i ett parti utför och det var så himla roligt!
  • Igår skrev jag Högskoleprovet och kände mig ännu en gång lite dum. Eventuellt gissade jag hem ett gäng mer poäng än senast men det återstår ju att se..
  • På torsdag drar min egen Löpargrupp igång igen. Möjligtvis det roligaste vårtecknet!

Ännu en stulen lista

Sara körde som vanligt en rolig lista, och i vanlig ordning snor jag den rakt av. Temat är jobb!

Vad ville du bli när du var barn?
Ridlärare..

Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?
Proffsryttare. Mm hybris.

Vilka var dina bästa och sämsta ämnen i skolan?
Sämst, och då menar jag verkligen sämst – matte och företagsekonomi. Var ingen höjdare på rättskunskap heller. Däremot har jag haft MVG i svenska från första betyget i åttan tills jag tog studenten.

Vilket var ditt allra första jobb?
När jag var tolv och tretton spenderade jag hela sommarlovet på att slava i ett stall med 15 hästar i utbyte mot träningar. Var där från morgon till kväll och gjorde allt från att mocka och fodra till att måla staket.

Vad har du haft för olika betalda jobb?
Förutom några hästskötarjobb (som såklart varit svartjobb, vad annars i den branschen?) så har jag jobbat på lager, jobbat i matbutik och nu inom träningsbranschen.

Vad har du gått för utbildning?
Ett år på högskola och en PT-utbildning

Vad går ditt nuvarande jobb ut på?
På det ena jobbet, som är mitt extrajobb, så är jag en liten kugge i det stora hjulet som får kläderna på Boozt.com att snurra. Packar ordrar, tar emot returer, hänger in kläder på lagret eller förbereder plagg för fotografering. På mitt andra jobb hjälper jag människor att hålla kroppen i form. Fast i många fall handlar det också om att må bra psykiskt. Det hänger ju ihop det där. Jag hjälper mammamagar att återfå styrka och funktion och jag hjälper folk att springa lite bättre och ha kul på vägen dit.

Vilka är dina starka respektive svaga sidor på jobbet?
Vad svårt att svara på! Inom mitt PT-yrke tror jag att jag är bra på att känna av och ta in människor. Lyhörd liksom. Jag hoppas att jag inte har några ”svaga” sidor som påverkar mina kunder. Däremot kan jag ibland ha svårt för att jobba hemifrån och styra över min egen arbetstid. På mitt extrajobb är jag en sån som går dit och gör exakt det jag ska men absolut inte mer än så..

Nämn något som du är extra stolt över att ha gjort i ditt jobb?
Alltså, jag kommer inte på något storslaget alls. Men alla gånger där min roll varit avgörande för en människa på något vis är speciellt. När jag hjälpt någon att utvecklas, nå resultat, fått personen att må bra. Det är fantastiskt att få hjälpa!

Vad skulle du vilja jobba med om du inte hade det yrke du har i dagsläget?
Fysioterapeut!

Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?
Allt med ekonomi eller att sitta på ett kontor. Eller ett jobb där man kan påverka sin egen situation väldigt lite.

Vad gör du om fem år?
Då är jag fysioterapeut, och gärna med eget företag!

– Tänk att en tid i livet ägnades helt åt hästar!

Lite länkkärlek

Jag läser bara bloggar som jag mår bra av. Dem flesta av mina favoriter får mig ofta att känna mig som deras kompis, även fast vi kanske aldrig träffats. Jag läser mest bloggar som jag genuint vill att de ska gå bra för. Nu kanske jag låter som en missunnsam jäkel, men det lovar jag att jag inte är. Jag menar nog bara att jag vill känna att jag bryr mig på riktigt om personen. Det är kanske lite som i det riktiga livet, att man känner mer för vissa personer än andra, och dem man inte riktigt klickar med engagerar man sig inte i heller på samma vis. (sen läser jag visserligen några sådana där storbloggar också, som inte riktigt ger samma genuina känsla, men som har något annat som lockar. Majoriteten är dock småbloggar där man kan ha snack i kommentarerna. Så Mys!)

Hur som helst! Idag är det fredag och då tycker jag att det passar fint med lite länkkärlek till några av de bloggar som jag läser regelbundet och liksom bryr mig om och hejar på.

  • Johanna har precis sprungit sin första mil sedan hennes dotter Kira kom till världen i somras. Så häftigt!
  • Märta skriver ett inlägg med tankar om hur hon vill att hennes kommande tio år ska se ut. Jag är alltså inte ensam om att fantisera om hur livet ska designas och levas framöver!
  • Ida har nog den absolut snyggaste bloggen, och skriver alltid så inspirerande om löpning och tankar om löpningens roll i livet. Jag blir alltid lite gladare när jag klickat mig in där!
  • Anna är den roligaste jag vet i bloggosfären! I veckan skrev hon om hur snabbt våren går, att helt plötsligt står vi där på startlinjen till loppet vi borde tränat mer inför utan att fatta hur det gick till. Igenkänningen är skyhög från mitt håll!
  • Malin skriver om när löpningen känns tung och livet liksom kommer emellan. Jag håller mina tummar för att livet är snällt mot henne och att hon kan möta våren löpandes!
img_4141

 

Listan om 2016

Visserligen känns det som att jag är lite efter alla andra. Årssammanfattningarna i bloggarna publicerades redan förra veckan och nu läser jag istället om hur 2017 ska se ut för de flesta. Förra veckan flängde jag mest omkring och satte mig aldrig tillräckligt lång stund vid datorn för att få skriva min egen lista om 2016. Så den kommer här istället. Lite försenad, men ändå!

Själva listan är hämtad från Träningsglädje-Sara. Hon brukar sitta på de bästa listorna! Vissa av frågorna kunde jag tyvärr inte komma på något bra svar på, så jag kortade ner listan lite.

Största minnet från 2016
Jag har kanske tjatat om detta tillräckligt nu, men att det gick så bra både på Göteborgsvarvet, Prinsens Minne och Klippan Triathlon betydde väldigt mycket för mig och det kommer jag alltid minnas lite extra. En annan stor grej är såklart förlovningen!

Det här gjorde jag mest av under året
Sprang. I antal mil räknat blev det ju inte överdrivet mycket, men om man jämför med tidigare år så är det en rejäl ökning. Jag åt också extremt mycket potatis under sommarhalvåret, och så har jag sovit väldigt mycket. Så – springa, käka potatis och sova..

Mina största framgångar
Definitivt löpningen. Med tanke på att 2016 startade knaggligt med trasig fot och lite dåligt självförtroende till att utvecklas både till snabbare tider men också att bli mentalt starkare.



Och några motgångar
Hösten, vintern, mörkret. Det stör mig lite att inte kunna sätta ord på det som händer mig varje höst. Att den där gnistan slocknar lite och en mild likgiltighet tar över mig. Jag är tom på ord när jag ska försöka förklara, för allt är bara en känsla. En tråkig känsla som är lite som en blöt äcklig tröja. Den åker på någon gång i november och när våren kommer åker den av illa kvickt. Däremellan är den bara äcklig att bära runt på.

En sak jag verkligen uppskattade
Att ha människor i min närhet som bryr sig, som man kan skratta och prata med och som är äkta.

Vilket inlägg från 2016 skrev du som väckte mest känslor och åsikter? Nu driver jag ju ingen blogg som resulterar i särskilt vilda diskussioner, men när jag i våras skrev några tankar om vikt blev det i alla fall lite längre kommentarer med fler synpunkter än vanligt. Inte helt oväntat då viktsnack ofta väcker känslor. Jag har tänkt vidare på detta många gånger under året som gått, och tycker det är lite synd att det inte kan pratas om det på ett normalt sätt. (Menar inte här i bloggen då utan på andra ställen). Jag tänker typ såhär: bara för att en person pratar om sin vikt ska man inte behöva ha ”åh-nej-akta-dig-du-kommer-trilla-ner-i-ätstörningsträsket” som första tanke. Just det här ”akta-dig” blockerar diskussionen och skapar tabu och missuppfattningar. Men det är min åsikt!

Största insikten från 2016?
Om man vill något riktigt riktigt mycket, så hittar man en väg dit. Kruxet kan vara att andra delar av livet får stå tillbaka. Men det är bara en själv som kan avgöra om det är värt det eller inte, ingen annan!

En bra sak från 2016 som jag vill ta med in i 2017!
Känslan av att man kan mer än man tror, även om det inte känns så exakt just nu.

Hit åkte jag under 2016:
Till fjällen! Vi vandrade Ramundberget-Fältjägaren-Helags-Sylarna-Storulvån. Jag var helt slutkörd efteråt av tältnätter och massor av vandring. Längesedan jag var trött på det där sättet som man var när man var liten och hade rört sig konstant en hel dag!

Vilken var årets vackraste dag?
Jag kan inte peka ut bara en, men jag minns dagen då jag jobbat min sista dag innan semestern. På kvällen sprang jag en runda med utsikt över åkrarna och Söderåsen. Benen pinnade på som aldrig förr och jag ville nästan gråta för ljuset var sådär djävulskt vackert. Värmen på midsommarafton kommer jag också att minnas lite extra. Vi sprang tusenmetersintervaller på morgonen och höll nästan på att smälta bort i värmen. Något inom mig myser ju så sjukt mycket när jag får påpeka hur varmt det är. Det är liksom inte gnäll utan stor fascination över hur varmt och soligt det kan vara.

Hänt-extra!

Är det inte dags för en slags uppdatering om vad som hänt under tiden som jag neggat i min ensamhet och varit bloggtyst?
Jo, det är det! Visserligen har det hunnit hända massor, men allt är ju såklart inte särskilt intressant, så vi kör ett axplock med det som lämpar sig bäst för bloggen och er som läser.

  • Vi börjar med det som känns mest livsomvälvande: Jag och Jonatan har förlovat oss och planerar bröllop till sommaren!! HUR kul och stort som helst. Ni som hängt med bättre än andra vet ju hur mycket jag velat detta, och hur jag hintat till Jonatan på alla möjliga sätt. Dreams come true liksom.
  • Min löpning har gått rätt kasst. Det har känts förjävligt de flesta gångerna jag sprungit. Tungt och jobbigt. Kunde för mitt liv inte förstå varför, tills jag gick till sjukgymnasten som konstaterade att höften loggat ut helt, igen. Alltså, hur guldfisk är man inte? Har rehabat skiten ur mig själv hela våren och sommaren och sen när det funkar ett par månader så glömmer jag att den tydligen behöver underhållas. Hehe. Men nu så! Den senaste veckan har jag gjort aktiveringsövningar varje dag, och idag flöt jag fram i skogen som en jefla segelbåt. Höften är på plats igen. Fortsätt rehaba. Fortsätt rehaba. Fortsätt rehaba.
  • Jag har försökt styrketräna. Det har gått bra när jag väl gjort det. Men tyvärr har det gått lite väl långt mellan passen.. Jag behöver mer och fler pass. Men än har jag inte gett upp!
  • Jag har varit sjuk typ sjuttioelva gånger vilket också bidragit till de lite för många dagarna mellan styrkepassen. När jag väl fått in flytet så har jag blivit sjuk. Sjuttioelva är såklart på skoj, men jag ljuger nog inte när jag säger att det är fyra omgångar sedan i början av oktober. Jag som brukar bli sjuk ungefär en gång på hösten och en gång på våren, på sin höjd. Min gissning är att jag körde kroppen lite väl långt ner i träningsträsket där i augusti/september och att immunförsvaret fått sig en törn. Mitt mission blir väl att rehaba även immunförsvaret framöver..
  • I skallen har det även bubblat upp nya tankar om grejer jag vill göra under det kommande året. Något inom mig vill prova på mer triathlon. Jag suktar efter cyklar och drömmer om att våga simma i andra vatten än trygga simbassänger.
  • Förutom att träna och sådär har jag ätit mycket lussekatter och choklad, dunkat ner häcken djupt ner i soffan och under de kallaste dagarna har jag knappt stuckit ut näsan utanför dörren om jag inte varit tvingad. Det där levernet har helt klart resulterat i det där halvgöttiga fluffet på kroppen. Eller i alla fall känslan av att vara fluffig. Jag antar att det mest sitter i skallen. Jag vänder tanken till att fantisera om hur musklerna ligger där under och lurar, och hur bra det är att springa med lite extra tyngd. Då blir man ju starkare. Eller hur? Och visst är det ändå jävligt gött att faktiskt kunna sitta i soffan om kvällarna vid denna tiden på året. Jag vill ju inget annat ändå, så varför hålla på att bråka? Klappa medhårs!

Hej oktober!

Ja, vi lämnade ju precis den kanske finaste september någonsin. Sommaren höll i sig nästan hela månaden och en dag låg jag till och med på stranden i bikini. Galet!

I början av september skrev jag en lista på hur jag ville omfamna tiden och ta vara på månaden. Det blev inga köttbullar, och heller inga lopp. Men det tänker jag ta igen framöver. Istället omfamnade jag ljuset, sprang alla löppass i shorts och gav mig på mattedelen på högskoleprovets testprov. Det får vara godkänt!

I oktober tänker jag mig något i stil med detta:

  • Träna styrka i gymmet! Kroppen har liksom tappat det där trycket som fanns tidigare. Hösten kommer ägnas åt att bygga upp, lägga grund och att belasta på ett annat sätt än att springa.
  • Springa lopp på kul! I helgen kutar jag i ett lokalt lopp, mest på kul. I slutet av månaden finns ett annat mysigt lopp att springa, om jag känner för det (och om jag inte lider av konstant träningsvärk efter styrketräningen!).
  • Låta passionen brinna! Allt i livet går ju upp och ner, men passionen för att få jobba med det jag gör brinner starkare än någonsin. Att få träna gänget i Löpargruppen och att få träna PT-kunderna i gymmet här hemma är störtkul. Det rullar på så fint och jag är så himla tacksam för det. I ❤ min vardag.
  • Baka och laga nya maträtter! Jag tänkte ta tag i det redan idag och baka kanelbullar. Tänker mig att det kan vara perfekt som fika efter loppet på lördag. Men också att fortsätta med att hitta ny inspiration till nya maträtter. Köttbullarna står kvar på listan. Och så tänker jag ge mig på vegetarisk chiligryta, bland annat.
  • Krama Jonatan lika mycket som jag kramar katten.. Hehee. Så lätt att glömma bort att kramas? Att kommunicera är lättare än att komma ihåg att kramas. Bättring! 😉
img_5531

 

Hallå måndag!

Det brukar vara najs med helg, men idag är det faktiskt härligare med ny vecka och att få lite sysselsättning, till skillnad från helgens aktiviteter. Soffa, TV och telefonpillande är rätt tråkigt i längden..

Anna bjöd på en bra blogglista. Och alla vet väl att bra blogglistor är som gjorda för stöld?

Tre saker jag ser fram emot:
Vår kommande helg med LidingöLopp och hotellnätter i Stockholm (Jonatan springer)
Nästkommande helg i London och Manchester
Att kroppen ska svara på vilan och så småningom bli pigg

Tre saker jag inte kan vara utan:
Jonatan och katten
Mat, sömn & rörelse
Min analoga kalender

Tre saker jag hoppas blir verklighet:
Milen under 50min
Att få gifta mig och ha ett bröllop (HEHE!)
Att vila ut kroppsskitet fort så jag kan springa igen

Tre saker jag inte gillar:
När saker och ting inte går som jag tänkt mig
Att vara hangry och jävlig
Störiga människor på radio

Tre saker jag blir lugn av:
Att skeda med katten
Lyssna på Millenumserien på ljudbok (hört alla tre minst 12 gånger var)
Spela sudoku på telefonen (gärna samtidigt som jag gör de andra två punkterna)

Tre saker jag blir stressad av:
När jag känner att jag eventuellt missuppfattar något
Tanken på att bli försenad
Att ha så mycket att göra att man inte vet vart man ska börja

Tre saker jag ska göra i veckan:
Läkarbesök
Träna PT-kunder och Löpargrupp
Ligga raklång på soffan och djupandas

 

Och förresten! Jag fixade ju håret i fredags, ungefär så här blev det. Känns som att jag helt plötsligt fick blåa ögon?

Hatlistan

Den här listan har cirkulerat på många bloggar den senaste veckan. Eftersom det är löpfritt just nu så har jag tydligen både mycket tid till sånt här och en del hat inom mig, heehee. Nu kör vi:

Min äckligaste mat: Jag har tidigare varit världmästare på att hata på äcklig mat. Numera är jag inte riktigt så äcklad som förr, men det som fortfarande hänger kvar är majonäs (allt med majonäs) och smör (på mackor och så). Klöks. Annars har jag otroligt svårt för fettkanter på köttbitar och sitter alltid som ett jäkla barn och pillar bort.

Hatväder: Har det undgått någon som följer denna blogg? BLÅST i alla dess former. Men när det regnar när man absolut inte vill att det ska regna, det är också hemskt. Och kyla. Jag blir helt apatisk.

Då tappar jag humöret helt: Tydligen när jag inte får springa. Eller när man försöker diskutera politik med folk som inte kan konsten att diskutera. Alltså bara säger vad den tycker (ofta idiotiska åsikter) och sen vägrar lyssna på andra. Eller den här: när folk BER om råd men absolut inte lyssnar. Vad fan ber du om råd för då?!?

Sämsta musiken: Allt som är skränigt. När det hålls ut på långa toner som inte är typ Whitney Houston. Och den där jävla låten med Daft Punk. Get lucky tror jag den heter. RYSER!

Värsta tiden på dygnet: Mitt på dagen. Blir ofta rastlös då, eller tappar energin.

Mitt sämsta humör: Hangry. Bästa ordet ändå? När man alltså är hungrig så man blir arg.

Sämsta grejen jag äger: Kläder jag aldrig använder. Eller dom där rosa New Balance skorna som är en halv storlek för små..

Värsta personligheten: Jag har kommit på att jag hatar när människor bara pratar om sig själva och aldrig frågar något tillbaka. Jag har kommit på att det händer mig jätteofta. Jag stöter på någon som jag känner, man står och snackar ett bra tag, och när man sen går därifrån så kommer man på att man bara fått veta allt om den personen men inte fått berätta en enda grej om sig själv och sitt liv. Antar att jag är sjukt ointressant, och bra på att fråga och låtsas intressera mig för andra?